Varför trädgård??????

Vad är det egentligen som är så speciellt med trädgård? Varför tycker vissa att det är det mest underbara man kan ägna sig åt medan andra tycker det raka motsatsen?

Vad är det som gör att jag älskar att vara i trädgården?

Det är så klart inte en sak. Så enkelt är det inte. Några anledningar är:

* Kravlöst: Jag lägger ribban helt själv - ingen chef, inga kunder, inga barn, inga släktingar eller någon annan har krav på hur min trädgård ska se ut eller vad och när jag gör något i den. Jag behöver inte be om lov eller kompromissa. Åsikter finns det dem som har, men trädgården är trots allt min (ja, och mannens men han har inte så mycket inlägg så att säga) och jag behöver inte tänka på att någon annan än jag ska gilla det jag gör (om jag gör något). Familjen gillar att vara i trädgården men har inte så mycket åsikter om vad eller hur jag gör och framför allt inte när.

*Konkret: Allt är så tydligt, så påtagligt. Det går att känna, se, röra, höra och smaka. Man upplever helt enkelt med alla sinnena i trädgården.

* Rogivande: Det gröna ger ro känns det som. Det känns tryggt att vara i trädgården. Jag vet vad jag har och jag kan det jag gör där.

* Utlopp för skapande: Jag har alltid sagt att jag inte är kreativ och inte ett dugg estetisk eller konstnärlig. Jag har dock funderat på det ett bra tag och kommit fram till att det är jag nog ändå på ett sätt. Inte så att jag kan måla tavlor, sjunga eller dreja men jag skapar ju i trädgården varje dag och det är mitt sätt att få utlopp för kreativitet. Jag har faktiskt idéer och jag kan få till snygga saker (med betong eller växter eller annat).



Sen är det ju så vackert med blommor och böljande rabattkanter, fina krukor och dignade bärbuskar, rasslande prydnadsgräs och porlande vatten.



Ingen i min släkt är så trädgårdstokig som jag. Jag har hört att min mormors mor och min farmos mor hade "gröna fingrar" men jag vet inte så mycket mer om dem än så. Min föräldrar är absolut inte trädgårdsintresserade i alla fall.

När jag bodde i min första lägenhet, en etta utan balkong, hade jag många tankar kring hur man skulle kunna ha fönsterlådor utan balkong. Det gick så klart inte att lösa, men jag funderade mycket på det. Hur fäster man en fönsterlåda utanför ett fönster på tredjevåningen? Man får säkert inte gör det, så jag kunde nog kommit med vilka lösningar som helst.

När vi flyttade hit fanns ingenting mer än gräs och några överväxta växter i en föredetta rabatt. Fyra växter närmare bestämt (sibirisk vallmo, jätterams, bergenia och en sorts bräken av något slag). Jag började direkt gräva och skapa rabatter. Ingen av dem är sig lik idag, tretton år senare, men jag har lärt mig mycket på vägen och jag mår bra av det jag gör.

Många undrar hur jag hinner med trädgården. Jag ser det som att allt annat tar tid från trädgården och det är där jag helst vill vara. Städa, tvätta, stryka, träna, handla mm mm den tiden kunde jag tillbringa i trädgården i stället om man inte hade varit tvungen att göra det där andra som jag räknade upp.

Det skulle vara intressant att ha en stegräknare en dag i trädgården. Jag går enormt många rundor under en dag där ute. Runt, runt och fram o tillbaka. Många gånger strosar jag bara runt och plötsligt får jag en idé om något jag vill göra.



Oj, detta blev långt. Jag visste egentligen inte vad jag skulle skriva riktigt när jag började. Jag hade bara ämnet i huvudet. Blev det något svar? Nja, det finns ju så många, men ni vet lite om hur jag ser på det.

Tack för att ni orkade läsa alla dessa rader (som kanske blev lite röriga emellanåt?) Skriv gärna om era tankar om varför trädgård är så intressant.

Sammanfattat tycker jag att blommor är så vackra och miljön i en uppvuxen trädgård är SÅ avstressande.

"Ingrid Bergman"