Om att vara med i tidningen

I går kom den ut, tidningen jag väntat på länge, länge.

Jag köpte den i går förmiddag. Nyfiken var jag så klart. 

Det var inte helt självklart för mig att säga ja när jag fick frågan om fotograf och journalist fick komma hit för att fota och intervjua. 

Min trädgård är så mycket jag, så viktig för mig. Jag pratar inte jätteofta om trädgården på jobbet tex. Dels för att där inte är jättemånga som är intresserade men även för att den tillhör mitt privatliv. Jag har ett behov av att inte dela allt med alla. 

Varför bloggar jag då? Jag delar ju min trädgård med hur många som helst här igenom. Ja, det gör jag ju, men jag tror att alla som läser här mer än en gång är hyfsat trädgårdsintresserade så det är inte samma sak och dessutom delar ju många av er läsare med er tillbaka av era trädgårdar. Det är på jobbet jag har ett behov av att det får finnas en del av mig som inte alla känner så väl. Är det ovanligt?

Jag har fått förfrågan från andra än Annika och Eva faktiskt (undrastro vad de går på när de väljer ut trädgårdar att fota och skriva om?) men för mig är det väldigt viktigt att det känns rätt. Att jag känner att dem jag låter komma hit kan förmedla min trädgård på rätt sätt. 

Det var inte självklart att låta någon alls komma hit. Dels kom så klart tanken "inte finns här något att visa upp i en tidning" men framför allt för att trädgården är just min och jag vill veta vem som ser den och vara med när andra tittar runt. 

Dessa bilder speglar min trädgård på helt rätt sätt känner jag. 

Både texter och bilder känns rätt och jag var ganska säker på att det skulle kännas så eftersom jag har förtroende för Eva och Annika. 

Jag kommer så klart att spara tidningen så länge den håller ihop.

För övrigt så...

• är snart alla rabatter urräfsade och grovrensade.
• är det mer o mer som slår ut för varje dag.
• har jag påsklov nu. Härligt!

Hoppas det blir en bra och solig helg för oss alla!