Just nu ändras det mycket här. Idag har det flyttats en hel del från trädgårdslandet och i morgon börjar vi flytta singel från uteköket. Stolparna är uppsatta till pergolan. Vi jobbar bra, maken och jag.
Just idag hade jag dock en liten tvekan kring om det verkligen är rätt det vi gör. Varför förstöra något som är bra? Jorden där nya trädgårdslandet ska vara är packad som jag vet inte vad. Så hårt! Varför lämna den fina jorden som jag lyckats skapa i trädgårdslandet? Mycket jobb med grepen kommer att krävas. Misstaget med jordfräs gör vi inte om. Aldrig! Det får bli handkraft.
Pyntbordet har numera ingen plats. Där bordet stod går nu plattgången till nya passagen i planket.
Bukettapeln har ingen plats längre. Den sattes i en zinkbalja idag och där får den stå tills ny plats finnes.
Tidigare år har fåglarna hjälpt mig med solrosor. Jag har sått ett år och sedan har fåglarna spridit dem i ett par år efter. I år har jag inga konstigt nog. Nästa år måste jag så själv eftersom det inte finns en chans för fåglarna att hjälpa mig med så fina som denna. Det gäller att hitta en perfekt plats för solrosor i nya trädgårdslandet.
Det känns lite som att vi bara gräver och gräver, arbetar tungt. Kameran hinner jag inte ta fram under dagen oftast. Det går i ett. Tur att jag har gamla bilder att njuta av såhär på kvällen.
Hur ska jag göra med kryddorna? Jag har provat att ha dem direkt i jorden i en hörna av trädgårdslandet, jag har haft dem i krukor och i stor zinkbalja. Är inte helt nöjd med något av det.
Det lär inte bli fler bilder som denna. I nya uteköket kommer nämligen ingen lönn kunna fälla löv över kökssektionerna.
Annat som förändras är det där med barnen. Denna bild tog jag förra året när dottern var i Kina. Jag saknade henne så det gjorde ont i hela mig. Tänkte då att en fotorunda kunde lätta upp lite. Det funkade inte. Jag såg nästan inga bra motiv alls trots att dagen var underbar. Idag kan jag se att bilderna är bra men det såg jag inte då, för snart ett år sedan.
Varför tar jag med denna bild i detta inlägg? Jo, för att påminna mig om att även om det inte verkar bra från början så kan det visa sig senare att det visst är bra. Som bilderna från oktobersöndagen förra året.
Det är inte så att jag ångrar mig kring flytten av utekök och trädgårdsland. Det som förändras innebär ju samtidigt nya möjligheter. Förmodligen lär jag upptäcka fördelar med de nya platserna under både nästa och nästnästa år. Kanske längre än så.
Jag är lite fundersam kring antalet soltimmar i trädgårdslandet. Mitt på sommaren är det nog inga problem men såhär års försvinner solen lite väl tidigt. Måste fälla en lind.
Antalet soltimmar i uteköket kommer bli fler och det är ju till stor del därför vi kom på detta projekt från början.
Imorgon kan jag kanske bli klar över hur jag ska "möblera" trädgårdslandet. Måste få bort singeln så jag kan börja ställa ut odlingslådorna och prova mig fram.
För övrigt så...
- var rabarber och blåbär först ut med att flytta till nya trädgårdslandet.
- förundras jag över vissa parförhållande. Det finns människor som jag aldrig någonsin har hört säga ett positivt ord om sin livskamrat. Bara negativa ord, år efter år. Varför lever man då ihop?
- var det väldigt bra när sonen var liten. Då plockade han alltid kastanjer till mig. Nu måste jag få tummarna loss och komma iväg själv.
Laddar för en ny dag med trädgårdsarbete.
Oj vad ni jobbar och gräver. det blir säkert bra nästa sommar får du se resultatet.Här väntar jag på jorden så jag kan börja flytta mina växter med.Det verkar som det är höstgöra för de flesta.
SvaraRaderaHa en skön Söndag
kram Meta
Det är så roligt att följa ditt projekt!
SvaraRaderaSå snyggt det var med löven i din zinktunna.
Tänk hur en bild kan förändras, eller synen på en bild.
Undra om det har med sinnesstämningen att göra också.
Ha en fortsatt fin helg. Kanske blir det lite trädgårdstid här också.
Kram Maria
Jag är nog lite likadan. Tvivlar lite ibland. Men i slutändan så brukar det bli bra. Tur som är så är min man mer pådrivande än jag när det gäller förändringar. Vore jag ensam om att bestämma här så blev det nog stiltje. ("Det är väl bra som det är", liksom.) Och det vore ju tråkigt...
SvaraRaderaKram // AH
Åh, känner igen mig så i det du skriver. Inte så att man ångrar projekt, men när man är mitt uppe i dem så... Håller på att göra om bärlandet här hemma och just nu är det bara jobbigt, inget kul. Men det blir förhoppningsvis roligare när de första bökiga bitarna är över. Kram Kristina
SvaraRaderaDet är nog bra att stanna upp och reflektera, tror många bra beslut kommer fram då både som att de beslut man gjorde var de bästa och att man kan justera om lite.
SvaraRaderaHa det gott!
Kram
Ni jobbar verkligen hårt, du och mannen! Förändringar ger, iaf mig, ibland "ångest" över om det i slutändan ska bli bra eller inte. Ert jätteprojekt kommer bli finfint!
SvaraRaderaDet är nästan så jag längtar lite till hösten (för än är den inte här väl?!) när jag ser dina fina bilder på de färgglada höstlöven. Vackert!
Kram Tamara
De är ju med de större projekten som tvivlen återkommer, men de fördelar som gjorde att man ens kom på tanken kommer förhoppningsvis att göra att det känns som rätt beslut.
SvaraRaderaNi jobbar på bra och det kommer säkert att bli jättebra slutresultat!
Visst kan man fundera om det verkligen är en bra idé att ändra och göra om. Men det är nog, annars hade ni inte kommit på idén, om det var bra som det var menar jag. Du kommer säkert att hitta en ny plats för pyntbordet och kryddorna... Och fler soltimmar i uteköket tror jag kommer bli perfekt!
SvaraRaderaKram Therese