Kanske beror det på svårigheten att ta bilder nu. Jag vet inte...
Hur som helst så kommer jag kanske tillbaka. Kanske om ett par dagar, kanske om någon vecka, kanske till våren eller inte. Vi får se.
lördag 31 januari 2015
Kanske, kanske inte
Något hände men jag vet inte vad. Över en natt tappade jag lusten för att blogga. Det finns inte någon direkt anledning tror jag. Visserligen har antalet läsare och kommentarer minskat och det kanske påverkar lite. Jag stimuleras av och gillar utbytet, "ge och ta", den skriftliga kommunikationen, ömsesidig inspiration...
Kanske beror det på svårigheten att ta bilder nu. Jag vet inte...
Hur som helst så kommer jag kanske tillbaka. Kanske om ett par dagar, kanske om någon vecka, kanske till våren eller inte. Vi får se.
Kanske beror det på svårigheten att ta bilder nu. Jag vet inte...
Hur som helst så kommer jag kanske tillbaka. Kanske om ett par dagar, kanske om någon vecka, kanske till våren eller inte. Vi får se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så synd att jag som har din blogg först på min lista och med förväntan klickar fram den inte har gett lite feedback på allt trevligt du skrivit. Dina fina foton får mig att le och förundras över att naturen kan återges så fint på ett foto, som solen genom bladet på höstanemonen tex.
SvaraRaderaJag hoppas att lite bloggvila och det kommande vårljuset ger dig lusten och glädjen att skriva tillbaka. Det måste ju finnas massor av läsare som jag som inte kommenterar men som med glädje efter att ha fått inspiration ser fram mot att läsa vad som står på + för dagen.
Ha det gott! Kristina
Å hoppas du får tillbaka inspirationen! Ibland behöver man en paus. Hoppas du snart är tillbaka. Kram
SvaraRaderaNej du Marina! Det går jag inte med på. Dina inlägg tittar jag alltid först efter i mobilen och blir alltid lika glad för dina kommentarer hos mig (som många gånger är de enda). Ta en paus, vila blogghjärnan ett tag men kom tillbaka. Lova det.
SvaraRaderaStor kram!
Ps. Självklart ska du göra som du känner och följa ditt hjärta och din känsla. Men du skulle bli så saknad ska du veta.
Det mesta går i vågor, så också skaparlusten. Kom igen när du servat kameran. Både dina bilder och texter är sådana jag gillar:)
SvaraRaderaJag hoppas du kommer tillbaka snart, gillar din blogg jättemycket, gillar dina funderingar och tankar. Känner igen mig i mycket du skriver om, saknar dig!
SvaraRaderaHa det gott
Stor kram Maria
Jag hoppas verkligen du kommer tillbaka, snart. Kikar som många andra in men ofta utan att lämna någon kommentar, men dina foton och inlägg inspirerar verkligen, och jag kommer sakna dem :( Hoppas lite bloggvila, och sedan vårljuset, kan ge dig glädjen och inspirationen tillbaka.
SvaraRaderaKram Birgitta
Visst kan förstå dig, du har hållit på ett bra tag och det blir lätt samma samma till slut. Det där med läsare går också upp och ner. Kommentera gäller det att göra själv med till alla annars så slutar folk att hälsa på. jag kommer att sakna dig, en som du inte kommenterar till. Du är välkommen tillbaka.
SvaraRaderaHa en fin ledig tid
Kram Meta
Vad synd att du har tappat lusten, hoppas att den kommer tillbaka till dig. Tycker dina inlägg är jättetrevliga att läsa. Detta är problemet med smartphones, många läser via dem eftersom det är smidigare än att dra upp datorn, men tyvärr är det inte alls enkelt att kommentera där eftersom kommentaren ofta försvinner när man måste backa för att komma ut från sidan, mycket synd och tråkigt tycker jag. Ha tyckt att det varit lite extra kul att följa dig eftersom vi kommer ifrån samma by.
SvaraRaderaVarma hälsningar,
Sofie
Lite så känner jag med, men jag försöker få till ett par inlägg i veckan ändå, men man kanske borde ta en paus...
SvaraRaderaTycker i alla fall att det vore synd om du slutade, jag gillar din blogg, och dina tankar, som jag ofta känner igen mig i!
Kram!
Gunilla
Jag kan bara hålla med ovanstående som har kommenterat. Det går verkligen upp och ner i bloggandet och det får det göra man måste göra det somm känns rätt för en själv och inte bara sådant som förväntas av andra. Ta det lugnt och gör precis det som du vill:)
SvaraRaderaVi finns här när du kommer tillbaka. Gillar dina tankar.
SvaraRaderaSkriv ner dem någon annanstans så länge.
Ha en skön bloggpaus.
Annika
Jag har saknat dig!!!! Du har alltid något vackert att visa upp eller något klokt att säga! Jag hoppas att du får ny inspiration! Den kommer nog med våren......!
SvaraRaderaHälsningar Karin
Nog går det lite upp och ner med inspirationen ibland. Själv är jag tyvärr inne i en svacka när det gäller att lämna kommentarer. När orken/tiden tryter är det den delen av bloggandet som får stryka på foten först, men det betyder inte att jag inte läser.
SvaraRaderaHoppas inspirationen återvänder, Marina. Jag blir alltid inspirerad när jag tittar in här!
Kram så länge!
/Anna-Karin
Hoppas inspirationen vill komma tillbaka! Saknar dig redan...
SvaraRaderaDu har alltid så mycket klokt att säga och det alltid skönt att titta in här och läsa lite!
Måste ju erkänna att jag är dålig på att lämna kommentarer men läser gärna :-)
/Katarina
Va, sådär bara... Låter skrämmande att lusten bara tar slut, men händer det så händer det. Visst är utbytet givande och jag tycker dina inlägg har varit så trevliga, intressanta och läsvärda på alla sätt. Hoppas du ska hitta lusten igen när det blir roligare att fota och vårtecknen radar upp sig.
SvaraRaderaKram Anette
Jag hör till dem som oftast smyger omkring utan att kommentera. Dumt...
SvaraRaderaJag förstår att man tappar lusten ibland men hoppas du kommer tillbaka. Tycker din blogg har en bra blandning av det mesta, funderingar, drömmar och trädgård. Skulle sakna dina fina foton och inspirationen från din trädgård.
Ninaerica
Marina, du har givit oss mycket så länge och dina inlägg saknas såklart, men jag har full förståelse för att du behöver pausa för att kanske hitta inspiration igen.
SvaraRaderaKram och (hoppas jag förstås) på återseende!
Lena
Jag förstår dig, för mig försvann det förra året och det slog mig först efter några månader att bloggen var helt bort glömd. Det passade bara inte i hur jag lever just nu. Kanske ljuset, kanske jobbet kanske inte vill sitta vid en dator....... ja tankarna är många. Hoppas vi ses när ljuset är tillbaka igen!
SvaraRadera