När andra vet vad man vill ha

Uppehåller mig lite till vid min födelsedag.
I går var jag som vanligt först på kontoret (för att jag vill gå hem först också!). Efter en stund hör jag två fina och försiktiga röster som börjar sjunga. För mig! Det var mina underbara kollegor A och C.

Den fina "korgen", som är i plåt, fick jag och i den låg godis som jag tål och bara det imponerar på mig. Där låg även en bok och det är en bok som jag direkt kände att jag kommer att tycka om att läsa. Jag blir så imponerad  och varm i hjärtat när någon har ansträngt sig och verkligen tänkt till för min skull. Korgen, eller krukan som den nog skyltades som, är ju som gjord för Lugnet, godiset innehåller choklad men ändå inte vare sig nötter eller mandel och boken handlar om diskoteksbranden som var i Göteborg 1998. Jag läser gärna den typen av böcker. En present som värmde mig hela dagen!

Jag önskade att bara firas i det lilla, det enkla, och då kom sonen på att göra varm chokladmjölk med vispgrädde och att vi skulle ta det med oss ner mot sjön. Det var ju faktiskt fint väder i fredags. Han tänkte för min skull!

Maken beställde ett stativ till mina älskade kamera utan att jag önskat mig det. Än en gång - imponerad av att någon anstränger sig för min skull. 

Dottern uppfattade att jag gärna ville ha en Iron Fairy och hon lyckades dessutom välja en av de absolut sötaste. 

Jag är lycklig!