Rött överallt. Vackert!

Alldeles rött, överallt! 

Så nöjd med valet att ha vildvin på så många ställen. 

I trädgårdslandet har jag nu en röd fondvägg. Underbart varm färg och det känns så ombonat.

I pergolan brinner det på ena stolpen. 

När morgonsolen skiner rakt på vinet blir det så skarpt att det inte gick att få ordentlig skärpa. 

Vackert med morgonsol. 

Lilla stenmuren vid en ingången till trädgårdslandet har fått som ett rött vattenfall över sig. 

Underbart kan vara kort. Allt beror på vädret. Så fort det varit minusgrader faller bladen. Fram till dess njuter jag av det röda. 

För övrigt så...

• känner jag en helt underbar tvååring. Det är så spännande att hänga med i hennes värld.
• är det lite frustrerande att koka kolakräm som inte stelnar. 
• saknar jag att börja varje dag med yoga så som jag gjorde i somras. Mådde bra av det. 
• upplever jag att många människor blir snyggare och vackrare med åren. Kanske beror det på en inre trygghet som strålar igenom. Kanske beror det på att många unga följer modet antingen det klär dem eller ej. De vill så gärna se ut som alla andra, rädda att vara annorlunda, att inte vara "rätt". Med åren skaffar många sig en mer egen stil. Kanske är det också så att man efter några år som vuxen inser mer och mer att man inte är odödlig. Att man fått ett liv och en kropp som behöver vårdas och tas omhand. En person som mår bra inuti, som hittat sig själv och trivs, utstrålar ofta något vackert utåt. Snygg och vacker är för mig inte detsamma som bildskön det är en helhet, en utstrålning.
• är jag tacksam för att jag fick träffa fina människor ikväll. 

Då drar vi igång en ny vecka imorgon.