Aklejorna fortsätter förgylla min tillvaro.
Idag hade jag fyra punkter på listan (listan fanns bara i huvudet):
- hitta plats för nya vattenblänket och dessutom något att ställa det på
- skura en bit av gamla planket i uteköket och få upp en "kruka", nej inte kruka egentligen men jag vet inte vad jag ska kalla det, där
- springa i en skog en bit iväg
- köpa något till mamma (försenad morsdagspresent)
Alla punkterna är avklarade :)
Nya vattenblänket hamnade i söderrabatten. Inte helt säker på att det ska stå där men tillsvidare i alla fall.
Pion och prästkrage nu, kanske rosor senare
För övrigt så...
- var det helt onödigt av mig att be om ursäkt för att jag bad hundägaren koppla sin hund i skogen idag. Jag behöver inte be om ursäkt för att jag är rädd! Det sa hundägare till mig också när vi kom tillbaka till parkeringen samtidigt efter våra respektive rundor. Hon frågade om det var jag som blivit biten för ett tag sedan (det stod ju i flera tidningar) och stod med tårar i ögonen när jag sa "ja, det var jag", berättade vad som hänt och jag visade ärren. Kopplade hundar reagerar jag inte för men lösa (och okända) som kommer mot mig eller tittar på mig, lösa hundar som ägaren inte har full kontroll på och som på något sätt visar intresse för mig - då rusar adrenalinet och kroppen skakar. Idag sprang jag ensam när jag såg den lösa hunden (som var bakom sin husse och matte och som tittade på mig). Jag stannade, bad dem koppla hunden, sprang förbi, bad om ursäkt " jag är rädd för jag har nyligen blivit biten" och sprang vidare. Jag vände inte, jag började inte gråta och jag löste situationen. Jag vann!
- är det nog snart dags att avsluta "projekt "byta plats". Bara lite kvar på sittplatsen.
- har jag bara sju arbetsdagar kvar innan sommarledigheten. Kanske dags att göra en lista över några små sommarprojekt? Typ vart jag ska åka på mina fototurer, tänka efter vad jag vill göra i trädgården, vilka platser jag vill åka till... Finns en risk att jag inte lämnar tomten på 9 veckor annars :)
Blir det ännu en underbar dag imorgon?
Så fina bilder! Gillar ditt fat, jag hade ett förra året som visade sig rosta ... Inte för att jag har något emot rost, men just som vattenblänk blir det inte så vackert när det är grumligt brunt vatten ... Visst är det konstigt att man ber om ursäkt ibland, finns ju ingen anledning. Du har all anledning att ha respekt för okopplade hundar. Jag sprang i en slinga för ett tag sedan och mötte en tant med två små pudlar som var lösa. Jag ropade: Dom anfaller väl inte? fast jag sa det som om jag skämtade, men egentligen blev jag lite nervös. Är inte rädd för småhundar men har en jäkla respekt om jag inte känner dem. Nejdå, sa hon, det är bara en av dem som tycker om att springa efter folk ... Eh ... då kanske man inte ska ha dem lösa? Jag sa det inte men tänkte på det sen. Fick ingen efter mig i alla fall.
SvaraRadera/Jenny
Å vad jag gillar aklejorna framför skaftet!
SvaraRaderaSå bra att du stod på dig och bad hundägaren koppla hunden både för din egen skull och med tanke på att de faktiskt inte får vara lösa nu. Fåglar och en mängd andra djur ska nämligen inte störas när de har ungar.
Låter trevligt, att tänka ut fotorundor och trädgårdspyssel.
Ha det fint
Anette
Du har verkligen ingen anledning att be om ursäkt! Skönt i alla fall att det var förstående ägare. Känns som att chansen att man möts av ett "men han är såå snäll!" är större. Jag är egentligen inte hundrädd men jag reagerar faktiskt när grannarnas hundar kommer farande mot staketet när jag går till brevlådan, trots att jag vet att de mest låter och att de är innanför staket.
SvaraRaderaNu har jag konstaterat att våra buskpioner verkligen inte är av samma sort. Jag visste knappt att det fanns buskpioner med så små blommor som på min.
Kram!
Börjar med att kommentera din första bild...totalt sagolik i mina ögon!!!
SvaraRaderaSedan behöver man inte känna skuld för att man ber någon koppla sin hund och sista delen, vad gött att få vara ledig snart!!! Jag börja min semester vecka 30, en hel evighet till dess!
Vilket mysigt vattenblänk. Jättefint när det står där, så snygg rabatt,
SvaraRaderaOch aklejan, så himla fin.
Vilken tur att din son kunde fortsätta spela. Jag menade inte alls det du skriver om utan, det jag menar är att man sätter in överåriga i en speciell cup för att vinna, som det är i detta fallet.
Ser ut att bli en fin dag i dag
Kram Maria
Aklejor är så fina och mina nya favoriter. Måste skaffa fler! Förstår helt din rädsla för lösa hundar. Måste ha varit en fruktansvärd upplevelse. Stor kram Hélena
SvaraRaderaVilken fin bild på Aklejan!
SvaraRaderaDu skall verkligen inte behöva be om ursäkt för att du ber någon koppla hunden, nu verkade ju detta vara vettiga hundägare som tur var, men det finns många hundägare som totalt saknar förståelse för att man kan vara rädd. Jag blev själv biten som barn och var hysteriskt rädd för alla hundar (utom grannens) fram tills vi i familjen själv skaffade hund när jag var i tonåren. Den panikkänslan man kan känna när man möter en lös hund är verkligen inte att leka med!
Bra gjort förresten både att du säger till hundägare med lösa hundar men även bra att du är ute och springer själv! Heja dig!
Kram Nora
Starkt av dig att våga dig ut i springspåret på egen hand och dessutom reda ut det så bra när du mötte en lös hund. Stor eloge!
SvaraRaderaAklejor tillhör min favoritväxt så här års. De är så eleganta tycker jag.
Skönt med kommande ledighet. Det finns ju så många smultronställen att besöka så här års! Krapperup gillar jag. Egentligen är det inget speciellt, men jag tycker om enkelheten med den öppna trädgården. Värt ett besök om man gillar skogsområden och stora dammar.
Ha en fin vecka!
Tack för tipset om Krapperup. Det ser jättefint ut där! Inte alls omöjligt att jag åker dit en dag. Lite långt kanske men man vet aldrig.
SvaraRaderaKram
Tips - ta med dig en säkerhetsspray när du joggar ensam. Hundar som sprayas med den angriper inte, jag lova. De finns i minivariant och jag har alltid en i fickan när jag är ute på runda utan vår egen hund. Det känns skönt att ha med sig helt enkelt.
SvaraRadera